whitechrystal

Allt känns så rörigt just nu... Tankarna far som studsbollar i huvudet, och jag kan inte förmå mig att fånga nån av dem...
Händer så mycket på en gång: gå ner i vikt, sluta röka och dessutom funderingar på att börja plugga. Trivs inte med mitt liv med andra ord, eftersom jag tydligen ska ändra på allt... Frågan är: Duger jag som jag är, eller måste jag bli någon annan för att du/jag ska bli nöjd?
Trivs inte på jobbet, slavar för minilön och jobbar varannan helg, och vad får man för det? Inte nåt extra klirr i kassan iallafall.. Dessutom är det lönlöst att försöka ändra nåt på min arbetsplats, förnya och förbättra. Nej, då ska allt vara som det alltid har varit =stenålderstänk...
Plugga då? Jovisst, det är jag jättesugen på men.. Ok, detta låter löjligt, jag vet... För första gången i mitt liv har jag ett förhållande som faktiskt känns bra, och jag vill leva med Johan.
Att börja plugga innebär att jag måste flytta, och han kommer inte att flytta med. Han har fast jobb här, och vill stanna. Detta innebär att jag kommer flytta ensam, och jag vet faktiskt inte om jag fixar det...

Fan, fan, fan, jag skyller på abstinensen.... och livet...